Därför passade det ypperligt att ta med sig hunden till skogen
när vi ändå ska åt det hållet och promenera.
Molly for runt som ett yrväder med svansen viftandes.
Det är äkta glädje, sån som värmer i hjärtat.
En liten runda, sen blev det bilen för den lille.
Smulan och jag körde intervaller i mördarbacken på grusvägen.
Bra fart gav två par ben med mjölksyra ut i tåspetsarna!
Efter det tog vi fikapåsen och satte oss vid någon sjö och
mumsade på vårt dietsnack. Banan bland annat, dagen till ära.
Molly for runt och nosade på allt som fanns i skogen.
Väl hemma var det inget snack om saken. Hunden däckade.
Inte helt oväntat för oss. Hunden ville nog vara vaken liiiite till.
Nu laddar vi inför den ENDA fria måltiden denna vecka.
Och det kommer inte att att bli typ pizza eller hamburgare.
Lagom rosiga efter intervallerna. |
Molly tänker. |
Pausa. |
Två nöjda skogsmullar. |
Klättrar-hund. |
Ingen sten är för hög! |
Jo. Den här blev lite för mycket att bita i. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar