Lördagsglädje

Molly gillar att vara i skogen. Det gör vi också.
Därför passade det ypperligt att ta med sig hunden till skogen
när vi ändå ska åt det hållet och promenera.

Molly for runt som ett yrväder med svansen viftandes.
Det är äkta glädje, sån som värmer i hjärtat.

En liten runda, sen blev det bilen för den lille.
Smulan och jag körde intervaller i mördarbacken på grusvägen.
Bra fart gav två par ben med mjölksyra ut i tåspetsarna!

Efter det tog vi fikapåsen och satte oss vid någon sjö och
mumsade på vårt dietsnack. Banan bland annat, dagen till ära.
Molly for runt och nosade på allt som fanns i skogen.

Väl hemma var det inget snack om saken. Hunden däckade.
Inte helt oväntat för oss. Hunden ville nog vara vaken liiiite till.

Nu laddar vi inför den ENDA fria måltiden denna vecka.
Och det kommer inte att att bli typ pizza eller hamburgare.

Lagom rosiga efter intervallerna.

Molly tänker.

Pausa.

Två nöjda skogsmullar.

Klättrar-hund.

Ingen sten är för hög!

Jo. Den här blev lite för mycket att bita i.

Äta på Slaviska

Det nya kostschemat följs slaviskt.

Det är det enda jag kan säga. Inget är särskilt jobbigt. Än.
Det kommer väl en period som är lite tuffare. Just nu är det bara omställning.

Frukosten består av gröt och protein, mellanmål med b.l.a. ägg, kvarg, tomater.
Lunchen är enkel, nötfärs och broccoli. Något som den fd. broccolihataren,
Smulan till och med gillar. Bara det görs rätt.
Middagen är lika enkel: sallad och kyckling. Genialt!

Så det är bara att ligga i fram till jul eller så. Hård träning.

Inga konstigheter.

Släpp hundarna loss

Fängelsets galler har temporärt rämnat. Molly har fått lite mer yta att nosa på.
Hallen och sovrummet är nu öppet för nya näs-äventyr.
Den största lyckan med att få strosa runt i dessa rum är mattorna!
Lycka för den mattlöse valpen är en kvart på sovrumsmattan.

Hennes glädje är vår glädje.

Och imorgon börjar Molly skolan.
Äntligen.

Fars dag

Grattis på fars dag lilla pappa!

Jag älskar dig!

Sådär. Nu är examensarbetet inlämnat för slutbedömning av mina oerhört
kompetenta handledare. Det innebär att skolan börjar "på riktigt" den 12/11.
Det innebär även att mitt liv blir normalt igen. Ingen jävla mantel av vårdvetenskap
som hänger runt min hals dag som natt. Ingen ångest över vårdvetenskapliga artiklar
som ska analyseras och diskuteras. Ingen mer ångest över det värsta hittills i utbildningen.

Nu tänker jag hänge mig till min underbara lilla smula och vår mysiga bebis, Molly.

Det är de värda tycker jag.

I morgon börjar en ny era i diet och träningslivet.
Vi överger vår tidigare kostguru på reForm. Nu kommer vi testa träningscoachen.
Mätning och diet-upplägg klockan 11.00. Pigga och glada.

Tänkte klaga lite också. Jag gillar ju det. Men inget hat denna vecka. Sparar på det.

Fastighetsbolaget har gått ut med att man ska "jaga" folk och sedermera
vräka dem om de envisas med att bryta mot lagen och förvara prylar
i trapphuset. Starka ord från ett redan ifrågasatt fastighetsbolag.

Länk till detta hittar ni här: http://www.backforss.com/info.html

Det låter så jävla fult att kalla Staffordshire Bullterriers för Staffe.
Molly är ingen Staffe. Hon är en Staff. S T A F F!
Det låter inte så coolt och tjejigt. Molly är både tjejig och cool.

Sedan är det saken med fotografier. Både jag och smulan anade ugglor
redan innan den första bilden på Molly publicerades.
Givetvis stjäls det hejvilt utan att fråga om lov eller att uppge vem
som äger fotografiet. Familjen behöver givetvis inte fråga. Det är ju underförstått.
Det känns ju lite halvsurt då det är bilder som inte figurer på nätet mer
än på Facebook och här på bloggen. Kan man göra så att bilder på Facebook
inte går att ladda ner eller kan jag göra något i Lightroom så att det blir
knas för tjuvarna? Vattenstämpel är ju givet på alla bilder.
Ge mig tips, ni som kan Lightroom/Photoshop.

Nu tar säkert någon illa upp. Men det är säkert någon som aldrig kommer
att säga det till mig eller smulan. Så brukar det vara.

Men i övrigt så hoppas jag på en kall vinter och att Obama tar hem det här i natt!

På sedvanligt manér bjuder jag, Mr. "Jagskullealdrigblienhundnörd",
på Molly-bilder för alla er som inte har Facebook.

Håll tillgodo!

Molly kan sitta fint på stolen (så länge ingen mat är i närheten).

Hon är hemskt rädd för kompostgallret.

Molly gillar att vara lös ute.

Hennes första paket. Hon visste exakt hur hon skulle göra!

Molly träffade sin mamma och busade... lite...

Öronskrik så hjärnan skyfflades runt i skallen.

Bus.

WTF!

Seriefiguren.

Mamma Noowa vann på strypning i tredje ronden.