söndag 30 september 2012

Äntligen hemma

Efter många veckors väntan är så Molly hemma.

Bilfärden gick bra. Ända tills vi kom till rondellernas stad. Då kom spyan.
Jävla rondeller!

Väl hemma var hon lite orolig i några minuter. Men det gick bra till slut.
Nu både äts och dricks det för fullt!

Fast det sovs mest. I sin lilla koja.
Där känner hon sig trygg.

Lilla Molly.

måndag 24 september 2012

Hatlista vecka 39

1 - Den vidriga pojk-kungen i Game of Thrones.

Vidrig.
















2 - Kärring-häxan Marnie i True Blood
Också vidrig.




















Men nu blev det kanske lite dålig stämning här. Hat är ju ett så starkt ord.
Jag får lätta på stämningen med en bild från förra helgen skiveri!
Så kan alla ni lovers vara glada och nöjda igen.

Hatlistan kan fyllas på. Kom med förslag så ska jag beakta dem.



Minns tillbaka och njuter. Verkligen njuter!

onsdag 19 september 2012

Kräftskiva 2012

Som traditionen kräver bör några kräftor skivas såhär på höstkanten.

Som brukligt sparas inte på krutet varken på pynt eller mat!
Glada hattar, haklappar, Västerbottnisk ostpaj, sprit och såklart en miljard kräftor.
Såklart var det mycket mer, men det förstår ni ju.

Nytt för i år var surströmming. Ett roligt påhitt som inte smakade hälften så illa som
det luktade. Det kan bli ett återkommande inslag på kräftskiveriet!

Familjen var samlad och godsaker sköljdes ner med noga utvalda drycker.

Det sjöngs och skålades. Maten flög från faten. Hattarna flög av!

Ja vilken kväll det blev.

Efter ostbrickan blev nog de flesta en smula sömniga. Det var dags att runda av.

Åtta timmar av livligt frosseri fick vänta.

Jag och Smulan stannade till hos Ronnie och Elenor på vägen hem och passade
på att vända upp och ner på det mesta innan vi gick hem i höstmörkret.

Det bådade gott redan vid ankomst!

Surströmmingen öppnades på ett doftsäkert sätt av papsen.

Bubbel och outfit!

Ganska nöjd ändå...

Surströmmingen göms här någonstans!

Smulans bygge.

Inte så farligt ändå blev betyget.

Gott vin. Bra inkörsport till tyngre vin.

No neck - More fun!

Efter-snapsen-shots!

Ostbricka. En ost var givetvis från Flen, roande nog.

Pappas ostbricka. Han körde öl istället.

Hos Ronnie och Elle senare. Fullt ös typ.

fredag 14 september 2012

Catch up!

Det har varit torrt på uppdateringsfronten ett tag nu. Det tar jag på mig. Så klart.

Men vad har hänt, i ord.

Först Prag, men det står det ju om här någonstans. Sedan åkte vi till Turkiet
och bodde på en jävla lyxresort där gubbar jobbade dygnet runt med att vattna sina
skitfula blommor och andra gubbar karvade konst ut mandlar som vi åt glatt!

Resorten var vansinnigt stor, allt var i överflöd. Allt ifrån mat till dålig engelska.
Från vansinnigt bra väder till inhemsk "vodka". You name it, they had it!
Vi klev upp tidigt och åt, låg vid poolen, drack sprit, blev fulla, åt lunch, solade,
badade i havet, åt lunch nummer två, nyktrade till, blev fulla vid poolen, fikade,
drack mer alkohol, åt munkar och glass, åt melon, badade, gick upp på rummet,
duschade, drack sprit (finsprit från taxfreen), öppnade dörren till rummet,
svettades ihjäl, åt middag, drack fyra raki, fnittrade, gick upp på rummet och
spelade kort, drack mer sprit, blev osams, spelade ändå klart, drack resorb och
somnade slutligen måttligt, till mer än måttligt, röda och onyktra.

På detta vis fortsatte det i fjorton dagar.

Inte konstigt att vi åkte hem med abstinens och ångest till 15 grader och regn.

Ridå.

Andra akten inleds med ett livsomvälvande beslut. Molly ska flytta in.

Inte bara sådär. Hon är inte här än, men såhär är det:
Vi kommer att bli fodervärdar till en liten Staffordshire Bullterrier som föddes
den 8:e augusti i år på Janinas kennel, Bubbly Staff´s. Hon hette Tik 2.
Men som sagt heter hon Molly nuförtiden. Och hon är svart och pytteliten.
Fodervärd innebär att Molly ägs av uppfödaren och uppfödaren kommer
att ta två kullar med hundbebisar som Molly ska bli mamma åt när hon blir stor.

Söndag den 30:e september kommer hon att flytta in hos oss och en ny värld
av dofter öppnas. Hoppas hon inte är känslig som jag var tidigare och kräks...
Ett passus är att jag övervunnit mina doftdemoner och kan nästan överleva
alla dofter jag utsatts för hittills under min vårdkarriär. Det trodde väl ingen.

Vi är hursomhelst väldigt pirriga.

Dock blandas pirrigheten med en hemsk ångest över att skriva examensarbete.
Men det är så sjukt ointressant att tänka på så det hamnar inte här.



Resorten.

Lilla Molly

Mollys mamma.





onsdag 5 september 2012

Slut på experiment.

Sådär. Nu är det slut på experimentandet! Tanden försvann inte!
Men den blev mindre och jävligt äcklig på bara en vecka. Samt att colan möglade.
Varsågoda, håll till godo!

(Jag vet att det är äckel-päckligt)