Vilket jävla mörker

DIF hockey har lyckats klanta till det rejält den här säsongen.

Det blöder ur hjärtat att behöva erkänna sig degraderad i seriesystemen.

Vi har hamnat i limbo. Ett ställe där råttorna hört hemma i 8 år.
Ett ställe där inte ens brajen lyckats ta sig upp till. Ett jävla helvete.

Mitt ishockey intresse började i mellanstadiet.
Det fanns inget annat lag än DIF och min stora idol var Osten.
Men jag diggade spelare som Challe, Jensa Öhling, Due-Boije,
Thomas Eriksson, Espen, Mariusz och bröderna Huusko.

Ett annat spel än nu. En annan glöd.

Elitserien är min barndom, min ungdom och min ingång till vuxenlivet.
Idag blev jag 1000 år äldre. Mitt djurgårdshjärta får kärlkramp.

Jag hoppas att de ansvariga tar sitt ansvar.


FÖR EVIGT TROGEN DIF